Bouppteckning och arvsskifte
Förvaltning av dödsboet – och hur man gör vid ekonomisk brist
När en människa dör uppstår många praktiska saker att ta itu med. Först och främst skall någon eller några förvalta boet, dvs ta hand om post, betala räkningar, säga upp abonnemang mm. I många fall löser man det inom familjen men ibland finns varken tid eller ork för detta. Det går med fördel att överlåta detta uppdrag till S:t Olof Familjejuridik.
Det är inte ovanligt att avlidna (dödsbon) saknar tillgångar och försäkringar som täcker de kostnader som uppkommer i samband med begravningen. Det dödsbo där begravningskostnaderna överstiger tillgångarna kan ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen.
Hur gör man vid ekonomisk brist?
- Betala inga räkningar innan du tagit kontakt med socialkontoret i den kommun där den avlidne var bosatt. Där kan dödsboet ansöka om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader och där kan även kommunen – efter anmälan från dödsboet – pröva om förutsättningar finns att göra en Dödsboanmälan. Denna ersätter en bouppteckning då tillgångarna inte täcker annat än begravningskostnader och utgifter som kan uppkomma med anledning av dödsfallet. Originalet på Dödsboanmälan sänder kommunen till Skatteverket, där den registreras och förvaras. Undantag, om den döde ägde en fastighet eller del av en fastighet måste alltid en bouppteckning göras.
- Alla skulder utom begravningskostnader och lån som finns till borgensman avskrivs/efterges som regel i samband med dödsfall om dödsboet saknar tillgångar och man har gått tillväga enligt punkt ett. Meddela fordringsägaren att det saknas medel i dödsboet när fakturorna kommer, t ex telefon, hyra osv. Glöm inte säga upp eventuella autogiron. När kommunen gjort dödsboanmälan till Skatteverket kan du begära kopia. Sänd en kopia av Dödsboanmälan till respektive fordringsägare och anhåll om att skulderna avskrivs/efterges.
- Till den del av begravningskostnaderna som inte täcks av tillgångarna vid dödsdagen och ev inkomster som utbetalas efter dödsdagen t ex pension, innestående lön, återbetalningar osv kan dödsboet söka ekonomiskt bistånd. Kommunen har riktlinjer för det ekonomiska biståndet.
- De kostnader som ersätts av ekonomiskt bistånd är vanligtvis följande; kista, urna, dödsannons i en tidning, transport till kyrka/kapell, gravsten och inskription samt begravningsbyråns arbetskostnad.
Bouppteckning
Nästa steg är att en bouppteckning görs, det skall ske inom tre månader från dödsdagen. En bouppteckning fastställer vilka som är dödsbodelägare och vilka tillgångar och skulder som finns.
En bouppteckning kan vara mer eller mindre komplicerad och har man själv inte de juridiska kunskaperna bör man ta hjälp med detta. Om det finns en fastighet bland tillgångarna måste en bouppteckning alltid göras.
Arvskifte
Om boet består av flera dödsbodelägare skall ett arvskifte göras. Arvskiftet är en handling som reglerar hur arvet skall fördelas mellan delägarna. Finns make eller sambo skall som regel en bodelning göras först eller i samband med arvskiftet.
Andra juridiska tjänster
Familjejuridik
Här hittar ni kortfattad information om de olika juridiska frågor som kan komma upp i samband med ett dödsfall, så att Ni ska kunna få en klarare bild av hur man går till väga.
Äktenskapsförord och samboavtal
Om man vill göra egendomen helt eller delvis till enskild gör man det genom ett äktenskapsförord. Reglerna som rör sambor finns i sambolagen.
Testamente och gåvobrev
Många väljer att upprätta ett testamente som reglerar vem som ärver vad. Oavsett vilket eller vilka skäl som finns, bör man få professionell hjälp.